Flytta domän utan att tappa placeringar i Google

Flytta domän utan att tappa placeringar i Google: sätt upp 301-redirects, anmäl bytet i Google Search Console och bevaka återhämtningen steg för steg.

Tänk dig att du bytt domännamn på en fredag och på måndagen ser att den organiska trafiken halverats. Det är ett scenario många oroar sig för, och oftast helt onödigt. Ett domänbyte behöver inte kosta dig dina placeringar i Google, men det kräver att du gör några saker i rätt ordning och inte hoppar över den tråkiga biten med omdirigeringar.

Ett förtydligande först: flyttar du bara domänen till en ny leverantör, eller sajten till ett nytt webbhotell, och webbadressen är oförändrad – då påverkas dina placeringar i praktiken inte. Risken ligger i driftstopp och DNS, inte i SEO. DNS är systemet som kopplar ihop ditt domännamn med servern där sajten ligger, och det är där den sortens flytt går fel. Den här guiden handlar om det andra fallet: när själva adressen byts. Är det ändå din situation är det avsnittet om DNS, nameservrar och SSL längre ner du vill läsa – det ligger under Planera flytten → Säkra det tekniska runt domänen – resten kan du hoppa över.

Förlorar du placeringar när du flyttar domän?

Det korta, ärliga svaret: inte permanent, om du gör det rätt. Men du bör räkna med en period av instabilitet. När varje gammal URL får en 301-omdirigering till den sida som ersätter den, sida för sida och aldrig i klump mot startsidan, flyttas det mesta av ditt länkvärde och dina rankingsignaler över till den nya adressen. Google behöver dock tid att läsa om sajten och uppdatera sitt index, och under den tiden kan placeringarna svaja.

Det du faktiskt riskerar att tappa är värdet från sidor du glömmer att omdirigera, sidor du pekar fel, eller länkar som bryts på vägen. Med andra ord: värdet rinner inte iväg av sig självt, det läcker där omdirigeringarna brister. Gör du förarbetet ordentligt brukar placeringarna komma tillbaka.

Hur lång tid tar återhämtningen?

För en mindre sajt brukar full återhämtning ta mellan en och tre månader, förutsatt att 301-omdirigeringarna fungerar och att du har anmält flytten i Search Console. Större webbplatser med många sidor och djupare struktur kan behöva upp till sex månader innan allt har satt sig.

Under tiden ser kurvan skrämmande ut även när allt är rätt gjort. Det är normalt: Google omindexerar sajten och flyttar gradvis över signalerna, och det tar tid. Har trafiken inte börjat komma tillbaka efter ett par månader, börja alltid med att utesluta tekniska fel i omdirigeringskedjan – det handlar sällan om att Google “straffar” dig.

Varför ett domänbyte är riskabelt för din SEO

Google förstår inte automatiskt att den nya domänen är samma verksamhet som den gamla. Du måste tala om det. Gör du inte det riskerar du att den nya sajten behandlas som en helt ny webbplats, samtidigt som den gamla fortsätter ligga kvar i indexet och konkurrerar med dig själv. Då har du i värsta fall två svaga versioner i stället för en stark, och risk för dubbletter som splittrar dina signaler.

När du har en domän som funnits ett tag har den samlat på sig signaler: bakåtlänkar, historik i sökresultaten, indexerade sidor och det förtroende Google byggt upp kring adressen, kopplat till de sökord du rankar på. De signalerna följer inte med av sig själva när adressen byts. Det du byggt upp i form av E-E-A-T – erfarenhet, expertis, auktoritet och trovärdighet – sitter däremot i innehållet och i avsändaren, och följer med sidorna, men bara om varje sida faktiskt landar på sin nya motsvarighet.

Innan du påbörjar flytten är det värt att förstå exakt vilka sökord och sidor som bär mest värde, något en gedigen sökordsanalys hjälper dig att kartlägga. Byter du domän utan plan, riskerar du att stora delar av det du byggt upp inte följer med.

Det finns flera skäl till att byta domän: du har bytt företagsnamn, vill ha en kortare adress, går från en gratis subdomän till en egen, byter från .se till en internationell .com, eller slår ihop flera sajter till en. Oavsett anledning är riskerna desamma, och så även lösningen.

En domän är inte bara en adress. Det är summan av allt förtroende Google byggt upp kring den. Flytta förtroendet, inte bara filerna.

Planera flytten innan du rör en enda fil

Den mest tidskrävande delen av ett domänbyte är förarbetet, och den är också den som avgör om flytten lyckas. Att hasta in i en flytt utan att veta vilka sidor du har är som att flytta hus utan att packa.

Kartlägg alla URL:er och deras HTTP-statuskod

Du behöver en fullständig lista över varje URL som finns indexerad och som tar emot trafik eller länkar. Det här är ryggraden i din omdirigeringsplan. Notera samtidigt vilken HTTP-statuskod varje adress svarar med idag. Statuskoden är det svar servern ger: 200 betyder att sidan finns, 301 att den flyttat, 404 att den är borta. Då fångar du sidor som redan ger 404 eller 410 (borttagen för gott) och slösar inga omdirigeringar på dem som ändå är borttagna med flit.

Exportera dina sidor från Google Search Console

Search Console vet vilka av dina sidor Google faktiskt känner till, och det är den listan flytten ska utgå från – inte den du tror att du har.

1. Exportera alla indexerade sidor från Google Search Console.
2. Hämta en lista över sidor som rankar och får klick under fliken för sökresultat, så vet du vilka adresser som verkligen bär trafik.
3. Notera vilka sidor som har inkommande länkar från andra webbplatser, eftersom de är dyrast att tappa.

Crawla sajten med Screaming Frog

Search Console missar sidor som ingen söker på men som ändå länkas internt och tar emot besökare. En crawl fyller de luckorna.

1. Kör en crawl av sajten – alltså låt ett program gå igenom sajten länk för länk, ungefär som Google gör – med ett verktyg som Screaming Frog, så att du hittar alla interna länkar, sidor och deras statuskoder.
2. Ladda ner din befintliga webbplatskarta (sitemap.xml) och stäm av den mot crawlen, så att inget faller mellan de två listorna.
3. Lista bilder och PDF:er som rankar eller får trafik – även de har adresser som måste följa med.

Resultatet ska bli ett kalkylark där du i en kolumn har gamla URL:er och i nästa deras nya motsvarighet. Det här arket är ditt facit under hela flytten.

En crawl ger dig också en känsla för sajtens omfång, vilket spelar roll för hur Googles crawl budget – alltså hur mycket Google orkar läsa av din sajt vid varje besök – räcker till när hela domänen ska läsas om. För sajter under några tusen adresser, vilket de flesta småföretagssajter är, är crawl budget i praktiken inget problem. Men vet du storleken vet du också om du behöver bry dig.

När på året bör du göra flytten?

Det finns ingen magisk dag, men det finns dagar som gör felsökningen onödigt svår. Lägg flytten utanför din högsäsong och utanför pågående kampanjer. En svacka på tre veckor kostar betydligt mer i november än i juli om du säljer julklappar.

Välj också tidigt i veckan. Flyttar du på en fredag eftermiddag upptäcker du felen först på måndagen, och då har den gamla domänen pekat fel i tre dygn. En måndag eller tisdag ger dig hela arbetsveckan att kontrollera, rätta och faktiskt nå supporten hos ditt webbhotell. Undvik av samma skäl semesterperioder – flyttar du när varken du eller supporten hos ditt webbhotell är på plats blir varje litet fel tre dagar långt.

Undvik slutligen att lägga flytten i samma vecka som en omdesign eller ett byte av publiceringsverktyg (CMS). Två stora förändringar samtidigt gör varje trafiknedgång omöjlig att härleda till en orsak.

Bestäm den nya URL-strukturen

Byter du bara domännamn men behåller sidstrukturen blir mappningen enkel: gammal.se/tjanster blir ny.se/tjanster. Passar du samtidigt på att bygga om strukturen, till exempel byter CMS från Joomla till WordPress, blir det mer arbete eftersom varje gammal adress kan få en ny väg. Samma sak om du flyttar från Wix eller en byggare med helt annan URL-logik. Det här är också ett bra tillfälle att städa bort svagt innehåll och konsolidera sidor som egentligen handlar om samma sak, så att den nya strukturen blir renare än den gamla.

Säkra det tekniska runt domänen

Innan du flyttar bör du ha kontroll på det praktiska hos din hosting och domänleverantör. Olika svenska aktörer som Loopia, Oderland och Svenska Domäner hanterar detta lite olika, och även större spelare som GoDaddy har sina egna rutiner, men grunderna är desamma.

DNS, nameservrar och SSL hos ditt webbhotell

Gå igenom punkterna i tur och ordning innan du sätter datum för flytten, och notera varför var och en spelar roll:

1. Säkerställ att du har ett giltigt SSL-certifikat på den nya domänen, så att den körs på https. Utan certifikat möts besökaren av en säkerhetsvarning i samma sekund som omdirigeringarna går live.
2. Skaffa tillgång till DNS-inställningarna för båda domänerna. Det är där du styr nameservrarna, alltså vilka servrar som svarar för domänen, och utan den åtkomsten kan du inte genomföra flytten.
3. Sänk TTL-värdet på DNS-posterna i god tid före flytten – minst så lång tid i förväg som det nuvarande TTL-värdet, alltså oftast ett dygn. TTL styr hur länge internet får minnas det gamla svaret, och sänker du det för sent hinner det låga värdet inte spridas innan du behöver det.
4. Byter du domänleverantör: hämta en Auth-ID (även kallad transfer-kod) från den gamla leverantören. Utan koden går överföringen inte att starta, och den kan ta några dagar att få ut.
5. Kontrollera vem som står som ägare i WHOIS, det offentliga ägarregistret för domäner, på båda domänerna. Står en gammal byrå eller en tidigare anställd kvar där kan flytten fastna i ett godkännande du inte rår över.
6. Se till att e-post, till exempel via Microsoft 365 och Outlook, fortsätter fungera efter flytten. E-posten hänger på DNS-posterna och kan sluta fungera medan sajten laddar precis som vanligt.
7. Verifiera att eventuella cookies och GDPR-texter pekar på rätt domännamn, annars slutar samtyckena gälla och besökaren får börja om från början.
8. Har du en webbutik: gör ett skarpt testköp på den nya domänen och kontrollera att kassan, betalningen och orderbekräftelsen fungerar hela vägen ut.

Vilka verktyg behöver du för att flytta domän?

Du behöver färre verktyg än du tror, och de viktigaste är gratis. Det här är uppsättningen som räcker för en normal svensk företagssajt.

Google Search Console är obligatoriskt. Det är där du exporterar dina indexerade sidor före flytten, verifierar den nya domänen, anmäler adressbytet och sedan följer indexeringen dag för dag. Utan Search Console flyttar du i blindo.

Screaming Frog är en av de vanligaste crawlerna för att kartlägga URL:er och kontrollera omdirigeringar. Den är gratis upp till 500 adresser – kontrollera aktuell gräns på deras sajt innan du räknar – vilket räcker för många mindre sajter. Har du fler sidor än så kostar den en årslicens, och det är i praktiken den enda posten i den här listan som gör det.

Google Analytics behöver du för att kunna jämföra trafiken före och efter. Den verkliga risken är inte inställningarna utan att själva GA4-taggen aldrig följer med till den nya sajten – ny mall, nytt publiceringsverktyg eller en samtyckesbanner som blockerar den. Det är mätnings-ID:t i taggen på sidan som samlar in data, inte webbadressen i datastreamen, så mätningen fortsätter även om det fältet står kvar på den gamla adressen. Kontrollera därför att taggen verkligen ligger på den nya domänen och gör ett testbesök som du följer i realtidsrapporten innan du går live. Uppdatera ändå webbadressen i din datastream – inställningen i Google Analytics där du anger vilken webbadress mätningen gäller – så att inställningarna stämmer med verkligheten.

Bing Webmaster Tools är värt tio minuter om du får någon trafik därifrån. Där finns en motsvarande funktion för att flagga ett domänbyte, och den kostar ingenting.

I kontrollpanelen hos ditt webbhotell kommer du att tillbringa mest tid: DNS-posterna, SSL-certifikatet och ofta en färdig funktion för omdirigeringar sitter där.

Så genomför du flytten med 301-omdirigeringar steg för steg

När kartan är klar är själva genomförandet en metodisk process. Stressa inte. Det är bättre att lägga en extra dag på kontroll än att upptäcka trasiga länkar en vecka senare.

Ordningen mellan steg 6 och 7 är den som oftast går fel. Släpper du omdirigeringarna innan den nya sajten får indexeras skickar du hela den gamla domänen mot sidor som Google inte har lov att ta in – och då tappar du de gamla adresserna utan att få de nya i utbyte.

Sätt upp 301-omdirigeringar korrekt

301 är den HTTP-statuskod du ska använda vid ett domänbyte. Google har antytt att både 301 och 302 kan föra över signaler över tid, men en 302 betyder “tillfälligt”, medan en 301 tydligt signalerar en permanent flytt. Vid ett domänbyte är en permanent flytt precis det du vill kommunicera, så 301 är det rekommenderade och tydligaste valet.

Det viktiga är att varje sida pekar mot sin exakta motsvarighet, inte mot startsidan. Om gammal.se/blogg/seo-tips bara omdirigerar till ny.se förlorar du allt det specifika värdet den sidan byggt upp. Pekar du den i stället mot ny.se/blogg/seo-tips följer rankingsignalerna med.

Se samtidigt till att din robots.txt – filen som talar om vad sökmotorer får läsa på sajten – inte blockerar den nya domänen, och att canonical-taggen, som talar om vilken adress som är originalet, på varje ny sida pekar på sig själv och inte tillbaka till den gamla adressen. Glöm inte den gamla domänen. Blockerar dess robots.txt Google från att läsa sajten ser sökmotorn aldrig dina omdirigeringar, och flytten stannar av utan att något syns trasigt.

301-omdirigeringar i WordPress eller din kontrollpanel

För de allra flesta är det här vägen att gå. I WordPress hanterar du omdirigeringarna via ett plugin: du klistrar in gammal och ny adress kolumnvis från ditt kalkylark och sparar. Hostar du hos ett svenskt webbhotell finns oftast en färdig funktion för omdirigeringar i kontrollpanelen som gör exakt samma sak utan att du behöver röra en enda fil. Vet du inte hur reglerna ska skrivas är webbhotellets support en helt vanlig väg att gå – men fråga vad som ingår i ditt avtal innan du beställer.

Sitter du i en sajtbyggare som Wix, Squarespace eller Shopify kommer du varken åt .htaccess eller en klassisk kontrollpanel – där sätts omdirigeringarna i plattformens egna inställningar för domäner och webbadresser. Ta reda på var din plattform hanterar 301-omdirigeringar, och om den gör det alls, innan du bokar in ett flyttdatum; kan den inte peka gamla adresser vidare måste flytten planeras på ett annat sätt.

301-omdirigeringar via .htaccess på servern

.htaccess är en liten konfigurationsfil som ligger i roten på ditt webbutrymme och styr hur servern svarar på förfrågningar. Den läses av Apache och av LiteSpeed, som många webbhotell med cPanel kör, men inte av nginx – så kontrollera först vilken servertyp du har. Det tar två minuter: leta efter serverinformationen i webbhotellets kontrollpanel, titta på svarshuvudet Server för din sajt i webbläsarens nätverksflik, eller fråga supporten rakt ut vilken webbserver ditt konto kör. Står det inget svarshuvud alls är supporten det säkra svaret. Kör du nginx ligger reglerna i stället i serverkonfigurationen, och då är webbhotellets support snabbaste vägen. Med filåtkomst och en server som läser .htaccess kan du lägga hela flytten här:

Reglerna ska ligga i rotkatalogen på det webbutrymme som den gamla domänen pekar på – det är den servern som måste svara när någon fortfarande går på de gamla adresserna. Lägger du in dem på den nya sajten händer ingenting alls: villkoret på gammal.se matchar aldrig, webbläsaren visar en grön 200 på den nya sidan, och du tror att flytten fungerar.

När båda domänerna ligger på samma webbutrymme, vilket är vanligt när du lägger till den nya domänen i samma hostingkonto, är det raden med RewriteCond %{HTTP_HOST} som hindrar den nya domänen från att omdirigera till sig själv.

Kör du WordPress måste reglerna dessutom stå ovanför raden # BEGIN WordPress i filen. WordPress egen regel avslutar genomgången av reglerna, så allt som står under den körs i praktiken aldrig för dina vanliga sidadresser – och du får inget felmeddelande som avslöjar varför omdirigeringarna är tysta.

RewriteEngine On

  # 1. Enskilda sidor som bytt adress – dessa måste stå först
RewriteCond %{HTTP_HOST} ^(www\.)?gammal\.se$ [NC]
RewriteRule ^gamla-tjanster/?$ https://ny.se/tjanster/ [R=301,L]

  # 2. Allt annat följer med till samma sökväg på nya domänen
RewriteCond %{HTTP_HOST} ^(www\.)?gammal\.se$ [NC]
RewriteRule ^(.*)$ https://ny.se/$1 [R=301,L]

Ordningen spelar roll. Om helsajtsregeln står först fångar den adressen innan specialregeln hinner köras, och sidan som bytt sökväg landar på fel ställe. Ta alltid en kopia av filen innan du ändrar – ett skrivfel i .htaccess kan slå ut hela sajten.

Undvik onödiga omdirigeringskedjor

En vanlig fälla är att skapa kedjor: gammal URL pekar på en mellansida som pekar på en annan som till slut landar rätt. Varje extra hopp kostar tid för besökaren, gör att Google måste läsa fler adresser för att komma fram, och lägger till ett led som kan gå sönder utan att du märker det. Peka alltid direkt från ursprung till slutmål.

• Kontrollera att https och www hanteras konsekvent (välj en variant)
• Se till att gamla http-adresser pekar direkt på den nya https-adressen
• Ingen sida får peka i en loop

Så kontrollerar du att varje 301 landar rätt

Adressfältet duger inte som kontroll. Det visar slutsidan, inte om vägen dit gick via en kedja eller en 302 – alltså precis det fel det här avsnittet handlar om. Hela kedjan syns i webbläsarens nätverksflik, men ett enskilt extra hopp är lätt att missa när du ska gå igenom hundratals adresser för hand. Gör så här i stället:

1. Kör hela listan med gamla URL:er i list mode i Screaming Frog – alltså läget där du klistrar in din egen lista med adresser i stället för att crawla sajten.
2. Varje rad ska visa 301 följt av 200.
3. Kolumnen för omdirigeringskedjor ska vara tom.
4. En 302 i listan är alltid ett fel att åtgärda.
5. Punktkontrollera de tio sidor som drar mest trafik för hand.

Hur anmäler du flytten till Google?

När den nya sajten är live och omdirigeringarna fungerar är det dags att informera Google. Det här steget gör att omindexeringen ofta går snabbare och att Google snabbare förstår att domänerna hör ihop.

Använd verktyget för adressbyte i Search Console

Google Search Console har en specifik funktion som heter adressbyte (Change of Address i det engelska gränssnittet). Den fungerar bara om du byter domän och har verifierat både den gamla och nya domänen som egendomar i kontot.

1. Verifiera den nya domänen i Search Console på samma konto som den gamla. En domänegendom täcker hela domänen med alla varianter av www och https och dessutom alla subdomäner, medan en URL-prefix-egendom bara täcker exakt den adress du angav.
2. Kontrollera särskilt att den gamla startsidan omdirigerar till den nya startsidan – det är den omdirigeringen verktyget faktiskt kontrollerar innan det släpper igenom bytet.
3. Gå till inställningarna för den gamla domänen och välj adressbyte.
4. Välj den nya domänen i listan och bekräfta.

När bytet är registrerat börjar Google flytta över signalerna. Signalen från adressbytet gäller i ungefär ett halvår. Därefter slutar Google koppla ihop domänerna åt dig, och det är bara dina 301-omdirigeringar som håller flytten på plats – det är därför du behåller den gamla domänen betydligt längre än verktyget är aktivt. Vill du läsa på innan du klickar beskriver Google hela flödet i sin egen dokumentation för flytt av webbplats med adressändring.

Byter du bara URL-struktur inom samma domän finns ingen sådan knapp. Då litar du i stället helt på dina 301-omdirigeringar och din uppdaterade webbplatskarta.

Skicka in den nya webbplatskartan

Ladda upp den nya sitemap.xml i Search Console för den nya domänen. Det hjälper Google att hitta och indexera alla nya adresser snabbare. Behåll samtidigt den gamla webbplatskartan och skicka in den för den gamla egendomen, inte för den nya – hela poängen är att Google ska läsa om de gamla adresserna och där upptäcka dina omdirigeringar. Har du sidor på flera språk är det här också läge att kontrollera att dina hreflang-taggar, som talar om för Google vilken språkversion som gäller var, pekar på de nya adresserna.

Bör du göra domänflytten själv eller ta hjälp?

Mycket av en domänflytt går att göra själv med gratisverktyg om du är någorlunda bekväm med din hosting och ditt CMS. Search Console, en sitemap och en handfull 301-omdirigeringar i .htaccess eller via ett plugin kostar ingenting mer än din tid, och för en mindre sajt med tydlig struktur är det fullt rimligt att klara hela flytten på egen hand.

Själva flytten har ingen egen prislapp. Det som kostar är sådant du redan betalar för – domännamnet, webbhotellet och SSL-certifikatet – plus eventuella licenser för verktyg du väljer att använda. Vad de kostar just hos din leverantör ser du i deras prislista, och det är den siffran du ska räkna på, inte ett schablonpris. Den verkliga kostnaden för de flesta är tiden: kartläggningen och kontrollen av omdirigeringarna tar längre tid än du tror.

Ju större och mer komplex sajten är, desto mer kan det löna sig att ta hjälp. Har du tusentals URL:er, en spretig struktur, många inkommande länkar eller en webbutik där varje trasig omdirigering kostar pengar, kan en extern resurs vara värd investeringen, så att inget viktigt faller mellan stolarna.

Vad bör du göra och undvika vid ett domänbyte?

Sammanfattningen av allt ovan, i den form du kan ha uppe i ett andra fönster medan du jobbar.

Vad du bör bevaka i Google Search Console efter flytten

Flytten är inte klar bara för att sajten är live. De första veckorna är de viktigaste, för det är då du upptäcker fel medan de fortfarande är billiga att fixa. Gå igenom bevakningen i den här ordningen, eftersom indexeringen måste sätta sig innan trafiksiffrorna blir meningsfulla att tolka:

Indexering och täckning i Search Console

Följ hur många av de nya sidorna Google indexerar i Search Console. Du vill se att den nya domänens sidor dyker upp i indexet samtidigt som de gamla gradvis försvinner. Håll koll på rapporten över täckning och eventuella fel.

1. Kontrollera att antalet indexerade sidor på nya domänen ökar.
2. Bekräfta att antalet indexerade sidor på gamla domänen minskar över tid.
3. Sök efter oväntade 404-fel i felrapporten och åtgärda dem.
4. Se till att inga sidor blockeras av en spärr mot indexering eller av robots.txt av misstag.

Trafik och placeringar efter domänbytet

Nedgången du väntat dig kommer nu. Det du ska titta efter är inte att den uteblir, utan att den planar ut inom ett par veckor i stället för att fortsätta neråt.

• Jämför trafiken vecka för vecka, inte dag för dag
• Bevaka dina viktigaste sökord, alltså de du prioriterade i din sökordsanalys, och hur de rör sig
• Kontrollera att de mest besökta gamla sidorna får sin trafik på nya adressen

Spårningen kontrollerade du redan i steg 4 – dubbelkolla bara att siffrorna faktiskt tickar in på den nya domänen. Lägg också in flyttdatumet som en anteckning i Google Analytics, så går svackan att förklara för dig själv eller för någon annan ett halvår senare.

Bakåtlänkar och externa hänvisningar

Dina omdirigeringar gör att gamla bakåtlänkar fortsätter fungera, men en länk som pekar direkt på den nya adressen är alltid stabilare än en som är beroende av att din omdirigering ligger kvar. Därför är det värt att be de viktigaste webbplatserna som länkar till dig om att uppdatera länken. Tänk också på att dina Google-recensioner och din Google Business Profile bör uppdateras med den nya webbplatsadressen så att länken i din profil pekar rätt.

• Kontakta de viktigaste källorna till dina bakåtlänkar, inklusive ägaren till varje gästinlägg eller resurssida, och be dem byta till den nya adressen
• Uppdatera själv allt du styr över: sociala profiler, kataloger, Google Business Profile och äldre inlägg där adressen nämns

Så vet du att flytten har satt sig

Bevakning utan slutpunkt blir en vana som ingen orkar hålla i. Det finns tre tydliga tecken på att flytten landat, och när alla tre stämmer kan du gå från daglig koll till en snabb avstämning i veckan:

• Antalet indexerade sidor på den nya domänen har planat ut på ungefär den nivå den gamla låg på.
• Felrapporten visar inga oväntade 404:or från de gamla adresserna.
• Den organiska trafiken ligger vecka för vecka i nivå med tiden före flytten, eller mot samma period föregående år om verksamheten är säsongsberoende.

Stämmer det inte efter ett par månader är det inte mer bevakning som behövs, utan felsökningsavsnittet härnäst.

Vad gör du om trafiken inte kommer tillbaka?

Har det gått ett par månader och kurvan står stilla är det lätt att dra slutsatsen att Google straffar dig. Så är det sällan. Börja med att utesluta det tekniska, och gå sedan igenom alternativen i tur och ordning innan du börjar bygga om något.

1. Kontrollera omdirigeringskedjorna först. Kör om listan med gamla adresser i list mode och leta efter rader som visar 302, 404 eller mer än ett hopp innan de landar på 200.
2. Se till att inget noindex ligger kvar på den nya sajten. Ett kvarglömt noindex från bygget – alltså spärren mot indexering du la på i steg 1 – är en klassisk orsak till att en ny domän aldrig kommer igång, och den är gratis att utesluta, så börja där.
3. Titta i serverloggarna, eller i Search Consoles crawlstatistik om du inte kommer åt loggarna, och se om Googlebot faktiskt besöker den gamla domänen. Ser den aldrig dina omdirigeringar kan den inte flytta över något.
4. Uteslut att det handlar om Google och inte om dig. En bredare uppdatering av sökalgoritmen kan ha träffat hela din bransch samtidigt, och då rör sig konkurrenternas kurvor på ungefär samma sätt. Jämför också mot samma period föregående år, så att du inte förväxlar en svacka med säsong.
5. Gå igenom vad mer som ändrades. Sidor som ströks i samma veva som flytten, en ny konkurrent i sökresultatet eller ett byte av CMS förklarar ofta det som vid första anblicken ser ut som ett domänbytesproblem.

Först när alla fem punkterna är avklarade är det meningsfullt att börja skriva om innehåll eller jaga nya länkar.

Hur gör du vid subdomän, toppdomänbyte eller sammanslagning?

Flytta från en gratis subdomän till egen domän

Går du från en plattformsdomän till en egen .se-adress gäller samma principer, men du kan ofta inte sätta upp serversidiga 301-omdirigeringar på den gamla subdomänen. Då blir det extra viktigt att bygga upp den nya domänen ordentligt och att informera dina besökare aktivt. En tydlig innehållsstrategi hjälper dig att prioritera vilka sidor du bygger ut först på den nya adressen, så att du återfår rankingkraft så snabbt som möjligt och etablerar relevans där den behövs mest.

Byta från .se till .com eller tvärtom

Byter du toppdomän för att rikta dig mot en internationell marknad bör du tänka på språk och geografisk inriktning. En .com som vänder sig till flera länder kan behöva andra signaler, exempelvis hreflang för olika språkversioner, än en .se som tydligt riktar sig mot svenska sökare. Låt marknaden styra valet, inte flytten i sig: byt bara toppdomän om du faktiskt ska sälja utanför Sverige.

Slå ihop flera sajter till en

Konsoliderar du flera domäner till en gemensam, peka varje gammal sida mot den mest relevanta nya sidan. Slå inte ihop allt till startsidan. Det här är ett av de mer komplexa scenarierna och kräver en extra noggrann mappning, men principen om exakt motsvarighet håller även här. Den svåraste frågan är vilken av två konkurrerande sidor om samma ämne som ska överleva sammanslagningen: välj den som redan har flest inkommande länkar och mest trafik, flytta in de bästa styckena från den andra, och låt den förlorande adressen peka med en 301 mot vinnaren. Två halvbra sidor om samma sak blir sällan en stark sida av att båda får ligga kvar.

Nästa steg

Börja med kartläggningen. Exportera dina URL:er från Search Console, kör en crawl och bygg kalkylarket med gammal adress i en kolumn och ny i nästa. Det är det arbetet som avgör hur flytten går.

När kalkylarket är klart bestämmer du datum, och först då rör du något skarpt. Efter lanseringen har du två konkreta uppgifter: kontrollera att varje 301 landar på 200 utan mellanhopp, och följ indexering, täckning och fel i Google Search Console varje dag de första veckorna. Sätt en påminnelse redan nu om att förnya den gamla domänen nästa år.